Bileam frågade Gud om han skulle kunna förbanna Israel, eftersom han hade fått löfte om en stor belöning om han gjorde det. Gud sade: ”Du skall inte gå med dem. Du skall inte förbanna detta folk”, men han uppmanades enträget av budbärarna med förhoppning om större belöning. Bileam hade fått veta Herrens vilja i denna sak, men han var så ivrig att få belöning att han vågade fråga Gud för andra gången. Herren tillät att Bileam gick. Sedan hade han en underbar erfarenhet, men vem skulle vilja bli ledd av en sådan erfarenhet. Det finns de som klart skulle förstå sin plikt, om den stämde med deras naturliga böjelser. Omständigheter och förnuft kan klart visa på deras plikt, men när det går emot deras naturliga läggning sätts dessa bevis ofta åt sidan. Sedan dristar sig dessa personer att gå till Gud för att få veta sin plikt, men Gud låter inte gäcka sig. Han kommer att tillåta sådana människor att följa sina egna hjärtan. I psalm 81:12,13 står det: ”Mitt folk hörde inte min röst.....Då lät jag dem gå i sina hjärtans hårdhet, de fick vandra i sina egna planer.”