Hon är ett Guds barn och en kvinna med fina förmågor och god smak, en som har en ödmjuk uppfattning om sig själv. Och du har så länge bestämt över henne och tagit ifrån henne hennes självständiga tänkande, att det har fått henne att sluta sig inom sig själv och inte utveckla den rätta kvinnlighet som är hennes rätt. När du rådgör med din hustru om sådana saker, som är lika viktiga för henne som för dig, så vet du mycket väl, att om hon ger uttryck för en tanke som skiljer sig från din, känner du dig kränkt i ditt hjärta, och självet tar överhand inom dig och utestänger den känsla av hänsyn och aktning, som du helt naturligt borde vårda mot din livskamrat.