Hedniska folk förde skam över Herren och Hans folk, eftersom hebréerna hade misslyckats med att inta Kanaans land, som de förväntade sig att ärva så fort de hade lämnat Egypten. Deras fiender triumferade, eftersom Israel hade vandrat så länge i öknen och de satte sig stolta (159) upp emot Gud och förklarade, att Han inte kunde leda dem in i Kanaans land. Herren hade nu tydligt visat Sin kraft och Sitt ynnestbevis genom att leda Sitt folk över Jordan på torr mark och deras fiender kunde inte längre rikta förebråelser mot dem. Mannat som hittills hade fallit, upphörde nu att falla. Israeliterna skulle nämligen nu ta Kanaan i besittning och äta detta goda lands frukter. Därför behövde de inte längre mannat.