Bror C, du har avfallit från Gud. Dina uppfattningar om Guds krav har aldrig varit vare sig för tydliga eller för uttryckliga. Du har ingen ursäkt för att bli försumlig och mindre vaksam av den orsaken att så många bekännande kristna uppför sig fel. Du har inte varit helgad åt Gud. Du har inte känt dig beroende av att Han uppehåller dig och därför har du övervunnits och förts ut i tvivlens slaveri. Otrons träldom har bundit din själ. Du ärar inte Gud med ditt liv. Vår tro förefaller dig ibland mycket diskutabel. Anledningen till detta ligger hos dig själv. I världen är sanning och falskhet så blandade att en sak inte alltid klart kan skiljas från en annan. Men varför har en som bekänner sanningen så lite kraft? Därför att han inte förstår sin egen okunskap och sin egen svaghet. Om han förstod detta och hade större misstro mot sig själv, skulle han inse betydelsen av gudomlig hjälp för att bevara honom från fiendens list. Vi behöver vara aktiva, verksamma kristna, osjälviska i hjärta och liv och ha våra ögon riktade mot Guds härlighet. O, vilka spillror möter vi inte överallt!? Vilka tysta läppar och fruktlösa liv! ”Detta”, sade ängeln, ”beror på fall för frestelse. ”Inget ödelägger friden i ens själ mer än syndig otro.”