Guds Ande kommer inte att stanna kvar där det finns splittring och strid bland dem som tror på sanningen. Även om dessa känslor inte uttrycks, uppfyller de hjärtat och driver ut den frid och kärlek ut, som borde vara utmärkande för den kristna församlingen. De är resultatet av själviskhet i dess vidaste bemärkelse. Detta onda kan ta form av överdriven själviskhet eller i form av en överdriven längtan efter andras beröm, även om detta beröm fås oförtjänt. Självupphöjelse måste de avsäga sig, som säger sig älska Gud och hålla Hans bud. Annars bör de inte förvänta sig att bli välsignade av Hans gudomliga ynnest. |