Hos var och en av er finns det en tendens att se den andres och alla andras fel. Samtidigt är ni blinda för era egna fel och många villfarelser. Ni är båda nervösa, blir lätt upprörda och (241) och irriterade. Ni behöver visdomens ödmjukhet. Ni klänger er fast vid era egna svagheter, lidelser och fördomar, som om ni inte längre skulle finna någon lycka i det här livet, om de inte fanns där, trots att de är törnen - stickande och skadliga törnen. Jesus inbjuder er till att ta av er det ok som ni har burit på, som har skavt på era halsar, för att i stället ta på er Hans ok, som är milt och hans börda som är lätt. Hur tung är inte egenkärlekens, begärets, stolthetens, lidelsernas, avundens och onda misstankars last. Hur mycket griper inte människor efter dessa förbannelser omkring sig och hur ovilliga är de inte att upphöra med dem. Kristus förstår hur svåra dessa självförvållade bördor är och Han inbjuder oss att lägga ned dem. De tungt belastade och trötta själarna inbjuder Han att komma till Honom och i stället ta på sig Hans börda, som är lätt, i stället för bördor som de binder ihop åt sig själva. Han säger: ”Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt och min börda är lätt.” Matt. 11:49- 50) Vår Frälsares anspråk är alla pålitliga och harmoniska och om de bärs med glädje, förmedlar de vila och frid in i själen.