Den 30 maj, hade sanatoriets patienter och personal planerat att använda dagen på en plats två mil från Battle Creek i en vacker liten skogsdunge som gränsade till Goguaksjön. Jag uppmanades att vara närvarande och tala till patienterna. Om jag känt efter hur jag mådde, hade jag inte vågat göra någonting, men jag tänkte att detta kanske kunde bli en del av det uppdrag jag skulle uträtta i Battle Creek. Vid vanlig tid dukades borden med hälsosam kost, som åts med god aptit. Klockan tre började mötena med bön och sång. Jag hade gott om tid att tala till folk. Alla lyssnade med största intresse. När jag talat färdigt reste sig domare Graham från Wisconsin, en sanatoriepatient, och föreslog att föreläsningen skulle tryckas och delas ut bland patienterna och andra till gagn för deras moraliska och fysiska hälsa, så att de ord som talats aldrig skulle glömmas bort eller ignoreras. Förslaget vann gehör genom ett enstämmigt val och föreläsningarna offentliggjordes i en liten broschyr, som kallades: ”Sanatoriepatienterna vid Goguacsjön”.