Under denna fyradagars resa skulle en och annan tillfälligt våga lämna sina rum, bleka, svaga och vacklande och bege sig upp på däcket. Förtvivlan stod skriven i alla ansikten. Livet självt verkade inte tilldragande. Vi längtade alla efter den vila vi inte kunde finna och efter att få se något stå stilla. Personligt värde togs det då inte någon större hänsyn till. Här kan vi lära oss något om människans litenhet.