På onsdagen i den andra mötesveckan förenade sig några få av oss i bön för en Syster, som plågades av modlöshet. Jag blev mycket välsignad då jag bad. Herren verkade vara mycket nära. Jag rycktes bort i en vision om Guds härlighet och visades många saker. Sedan gick jag till mötet med en allvarlig och upphöjd förnimmelse av vårt folks tillstånd och gjorde korta uttalanden om de saker som hade visats mig. Sedan dess har jag skrivit ned något av detta i vittnesbörd till enskilda personer, i vädjanden till predikanter och i åtskilliga andra artiklar i denna bok.