Vi behöver en omvänd ledning, annars har de församlingar, som har bildats genom detta arbeta, ingen rot i sig själva och kan inte stå ensamma. Den trofaste av Kristi tjänare kommer att ta bördan på sin själ. Han kommer inte att hungra efter popularitet. Den kristne tjänaren bör aldrig gå upp i talarstolen utan att först ha sökt Gud i sitt innersta och ha fått en nära kontakt med Honom. Vi måste i ödmjukhet lyfta hans törstiga själ till Gud och förnyas genom nådens dagg, innan han skall tala till folk. Genom den Heliga Andens (316) smörjelse, som ger honom en börda att bära för själar, kommer han inte att avvisa en församling utan att först ha presenterat för dem Jesus Kristus, syndarens enda tillflykt och ha vädjat allvarligt till dem på ett sätt som når deras hjärtan. Han bör känna att han aldrig skall möta dessa åhörare igen förrän på Guds stora dag.