”De flesta av livets besvärligheter, dess dagliga tärande bekymmer, hjärtesorger och irritation, är resultatet av ett okontrollerat temperament. Harmonin i hemmiljön bryts ofta av överilade ord och ett grovt språk. Hur mycket bättre vore det inte om detta aldrig blev sagt. Ett förnöjsamt leende, ett stilla accepterande som uttalats i en ödmjuk anda, skulle vara en förmildrande, tröstande och välsignande kraft. Självkontroll är det bästa att styra i världen. Genom att ta på sig den ödmjuka och stilla andens smycke, skulle man bli besparad nittionio svårigheter av hundra. Många ursäktar sina överilade ord och sitt häftiga temperament med att säga: ”Jag är känslig. Jag har ett eldigt temperament.” Detta kommer aldrig att läka den skada som överilade och häftiga ord har åstadkommit. Några är av naturen häftigare än andra, men denna anda kan aldrig överensstämma med Guds Ande. Den naturliga människan måste dö och den nya människan, (349) Jesus Kristus, tar själen i besittning, så att Jesu efterföljare sanningsenligt kan säga: ”Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag utan Kristus lever i mig.” (Gal. 2:20)