Föräldrars plikt mot skolan
(428) Våra bröder och systrar utomlands skulle känna det som sin plikt att vara med och underhålla denna institution, som Gud har anvisat. En del av de studerande återvänder hem med klander och klagomål, och föräldrar och församlingsmedlemmar lyssnar till deras överdrivna och ensidiga påståenden. De gjorde väl i att tänka på att det alltid finns två sidor av en sak, men i stället tillåter de dessa stympade rapporter att bygga upp en barriär mellan dem och skolan. Därefter börjar de uttrycka sina farhågor, sina frågor och tvivel när det gäller det sätt varpå skolan drivs. Sådant inflytande gör mycket stor skada. Otillfredsställelsens ord sprider sig likt en smittsam sjukdom och de intryck som gjorts på sinnen är svåra att radera ut. Berättelsen förstoras varje gång den upprepas, intill dess att den får jättelika proportioner, när en undersökning skulle uppenbara det faktum, att det inte fanns någon anmärkning att göra mot lärarna och ledningen. De gjorde helt enkelt sin plikt i att upprätthålla skolans regler, vilket måste göras för att inte skolan skall demoraliseras.