(420) De, som vill ha framgång i sin utbildning av de unga, måste ta emot dem som de är och inte som de borde vara, eller som de kommer att vara när de är klara med deras utbildning. Med håglösa eller tröga elever kommer de att få problem och de måste ha tålamod med deras brist på kunskap. De måste behandla känsliga, nervösa studerande med ömhet och stor vänlighet och komma ihåg att de härefter kommer att möta sina elever inför Kristi domstol. En känsla av deras egna brister bör hela tiden få lärare att bevara en öm förståelse för och omsorg om dem, som kämpar med samma svårigheter. De kan hjälpa sina studerande, inte genom att överse med deras brister, utan genom att troget rätta till fel på ett sådant sätt att den som blivit tillrättavisad kommer att bindas närmare lärarens hjärta.