Världen måste varnas inför dess kommande dom. Slummern hos dem som befinner sig i synd och villfarelse är så djup och så dödsliknande, att Guds röst krävs genom en insiktsfull tjänare, som förmår väcka den. Om predikanterna inte är omvända, kommer inte heller folk att bli det. Den kalla formalism, som nu råder bland oss, måste ge plats för den levande kraften i erfarenhetsmässig gudsfruktan. Det är inget fel med sanningens teori. Den är fullständigt klar och enhetlig. Unga predikanter kan tala flytande om sanningen, men ändå inte ha någon riktig känsla för de ord de uttalar. De uppskattar inte värdet av den sanning de framför och de inser i ringa grad vad det har kostat dem som under böner och tårar, genom svårigheter och motstånd har sökt efter den, som efter en dold skatt. Varje ny länk i sanningens kedja var för dem lika dyrbar som prövat (446) guld. Dessa länkar har nu fogats samman till en helhet. Sanningar har genom allvarlig bön om ljus och kunskap grävts fram ur vidskepelsens och villfarelsens avskräde, och har presenterats för folk som dyrbara pärlor med oändligt värde.