I de nådiga välsignelser som vår himmelske Fader har gett oss, kan vi se otaliga bevis på en kärlek, som är oändlig och en öm kärlek, som övergår en mors längtansfulla förståelse för sitt egensinniga barn. När vi studerar den gudomliga karaktären i korsets ljus, ser vi nåd, ömhet och förlåtelse blandad med rättvisa och rättfärdighet. Vi kan med Johannes ord utbrista: ”Se, vilken (462) kärlek Fadern har skänkt oss att vi får kallas Guds barn, och det är vi också.” Vi ser mitt på tronen En med märken på händer, fötter och i Sin sida efter Sitt lidande, som Han utstod för att försona människor med Gud och Gud med människor. En oförliknelig barmhärtighet uppenbarar för oss en Fader, oändlig, boende i ett ljus dit ingen kan komma, men som ändå tar emot oss genom Sin Sons förtjänster. Hämndens moln som endast hotade med elände och förtvivlan, uppenbarar i det reflekterade ljuset från korset Guds skrift: Lev, syndare, lev! Ni själar, som ångrar er och tror, - lev! Jag har betalat en lösesumma.