När vi talar om tionden som den judiska normen för bidrag till religiösa ändamål, visar vi att vi inte förstått saken. Herren lät sina krav vara de viktigaste, och i nästan allting påmindes folket om Givaren genom att Han fordrade att de skulle ge tillbaka till Honom. Det krävdes att de skulle betala en lösensumma för sin förstfödde son, för det förstfödda från deras hjordar och för förstlingsfrukten från skörden på marken. När de skördade krävdes det att de skulle lämna ytterkanterna på sina åkrar oskördade åt de fattiga. Allt som de tappade när de höll på att skörda skulle lämnas åt de fattiga och en gång vart sjunde år skulle marken, utan att sås, bära gröda åt de behövande. Därtill kom slaktoffer, skuldoffer, syndoffer samt efterskänkande av varje skuld vart sjunde år. Dessutom var det talrika utgifter för gästvänlighet och gåvor till de fattiga samt även beskattning av deras egendom.