Det är svårt för människor att ge akt på livets mindre angelägenheter, när tankarna är upptagna av oerhört betydelsefulla angelägenheter. Men borde inte denna enhet existera? Människor som skapats till sin Skapares avbild borde förena de större plikterna med de mindre. De kan vara upptagna av sysselsättningar som är oerhört viktiga och försumma den instruktion som deras barn behöver. Dessa uppgifter kan uppfattas som mindre betydelsefulla livsppgifter, trots att de i själva verket utgör själva grunden för samfundet. Familjernas och församlingarnas lycka beror på hemmets inflytande. Eviga intressen beror på om det här livets plikter utförs ordentligt. Världen har inte så stor användning för stora människor, som den har behov av goda människor, som vill vara till välsignelse i sina hem.