Mitt uppe i ett religiöst uppdrag, verkar somliga försumma den viktigaste delen av uppgiften. De försummar att göra besök och lära känna dem, som har visat intresse och har kommit fram kväll efter kväll för att lyssna till hur Skrifterna utläggs. Samtal omkring religiösa ämnen och allvarlig bön med dessa vid rätt tidpunkt kan vägleda många själar i rätt riktning. Predikanter som försummar sin uppgift i detta avseende, är inte sanna herdar för sin hjord. Just vid den tidpunkt då de skulle vara mest ivriga att göra besök, samtala och be med dessa intresserade människor, sysselsätter sig en del med att skriva onödigt långa brev till personer långt (537) borta. O, vad gör vi för Mästaren! När prövotiden skall ta slut, hur många kommer då inte att se de tillfällen, då de har försummat att utföra tjänst åt sin käre Herre som dog för dem! Och till och med de, som räknades som de mest trofasta, kommer att se mycket mer, som de kunde ha gjort, om deras tankar inte hade avletts av världsliga miljöer.