Alla era goda avsikter och goda intentioner kommer inte att göra er i stånd till att bestå i frestelsens prövningar. Ni måste vara bönemänniskor. Era böner får inte vara kraftlösa, tillfälliga och oregelbundna, utan allvarliga, uthålliga och ståndaktiga. Det är inte nödvändigt att vara ensam eller att böja knä för att be, utan mitt (543) i ert arbete kan era själar ofta lyftas upp till Gud, gripa tag i Hans kraft. Då kommer ni att vara människor med höga och heliga mål, av ädel integritet, som inte under några omständigheter kan svepas bort från sanning, rätt och rättfärdighet.