De, som arbetar på våra institutioner, har i många avseenden de bästa fördelar för att kunna forma riktiga vanor. Ingen kommer att ställas utanför frestelsens räckvidd, för i varje karaktär finns det svaga punkter som befinner sig i fara när de angrips. De, som bekänner Kristi namn bör inte, liksom de självrättfärdiga fariséerna finna nöje i att berätta om sina goda gärningar, utan alla bör känna behovet av att ge den moraliska naturen stöd genom ständig vaksamhet. Liksom trofasta väktare bör de vakta själens kastell och inte ett enda ögonblick känna att de brister i vaksamhet. Allvarlig bön och levande tro är deras enda säkerhet.