Unga män som kallar sig själva sabbatshållare knyter benämningen ”professor” till sitt namn och missbrukar samfundet med något, som de inte förstår. Många förvanskar alltså det ljus som Gud har funnit lämpligt att ge dem. De har inte väl balanserade sinnen. Talteknik har blivit ett ordstäv. Det (606) har fängslat människor till att engagera sig i en uppgift som de inte kan utföra på ett vist sätt och som har gjort dem olämpliga för en tjänst, som de skulle ha utfört med en strålande framgång, om de ödmjukt och anspråkslöst försökt att fullgöra det i fruktan för Gud. Dessa unga kunde ha varit nyttiga på missionsfältet som lekmannapredikanter och kolportörer, eller som auktoriserade utövare för att bevisa sig att de är lämpliga till predikanttjänst och tjänande för tiden och för evigheten. Men de har blivit förryckta av tanken att bli talpedagoger och Satan står och ler åt att han har fångat dem i det nät som han har lagt ut för dem.