Guds tjänare bör alltid vara förenade. De borde undertrycka och kontrollera starka karaktärsdrag och dag för dag omsorgsfullt reflektera över naturen hos den livsstruktur de håller på att bygga upp. Är de kristna gentlemän i sina dagliga liv? Syns det ädla, rättskaffens handlingar i deras liv, som kommer att göra deras karaktärsbyggnad framstående som ett riktigt Guds tempel? Som ett dåligt virke kan få ett fartyg att sjunka och som ett enkelt fel kan göra kedjan värdelös, på samma sätt kommer ett demoraliserande karaktärsdrag, som avslöjas i ord och handlingar, att ge sitt inflytande till det som är ont. Och om detta inte övervinns, kommer det att undergräva varje dygd.