De som älskar sällskapslivet ger ofta efter för vad detta karaktärsdrag kräver, till dess att det blir en lust som behärskar dem. Att klä upp sig och besöka nöjeslokaler, att skratta och prata om sådant som är idel tomhet - det är deras stora intresse. De står inte ut med att läsa Bibeln och låta tankarna dröja vid det som hör himlen till. De känner sig olyckliga, om det inte är något som ger dem spänning. De har inte glädjen inom sig. För att känna sig lyckliga är de beroende av att vara tillsammans med andra ungdomar, som är lika tanklösa och vårdslösa som de själva. De krafter, som de kunde ha använt för att förverkliga det som är ädelt, förbrukas på dårskap.