Det finns en skönhet som aldrig försvinner, som skapar lycka runt omkring oss i detta livet och som vill lysa med oförminskad glans i den oändliga framtiden. Det är den ödmjuka och saktmodiga andens skönhet. Gud har bjudit oss att framför allt utsmycka själen. Varje blick i spegeln, skulle påminna modets tillbedjare att de har försummat (644) själen. Varje timme som slösas bort på en aftontoalett borde ge dem en tillrättavisning därför att de låter intellektet ligga öde. Då först kan det ske en reformation som skulle lyfta och förädla alla livets mål och avsikter. I stället för att söka gyllene smycken för människans yttre, skulle en ivrig ansträngning göras för att vinna den vishet som är mer värdefull än finaste guld, ja, mer dyrbar än pärlor.