Jag vill på nytt framhålla en mors krav, en mors kärlek. Det kan inte finnas någon simplare otacksamhet än den som utmärker olydnadens synd mot en kristen mor. När du var ett litet hjälplöst spädbarn vakade hon över dig. Himlen bevittnade hennes böner och tårar när hon kärleksfullt vårdade dig. För sina barns skull hade hon strävat och planerat, tänkt, bett och visat självförnekelse. Under hela ditt liv har hennes trofasta hjärta bekymrat och innerligt strävat efter din välfärd. Och ändå väljer du nu din egen väg. Du följer din egen blinda, hårdnackade vilja, oavsett den bittra skörd du kommer att bärga och den sorg du kommer att orsaka henne.