Jag såg att många håller sina medel tillbaka och lugnar samtidigt sina samveten med att de kommer att utöva välgörenhet i döden. De vågade nästan inte tro och lita på, att Gud skulle ge dem vad som helst, medan de levde. Men denna välgörenhet på dödsbädden är inte vad Kristus kräver av Sina efterföljare. Den kan inte ursäkta den levandes själviskhet. De som håller fast vid sina ägodelar ända in i det sista ögonblicket, överlämnar dem mer till döden, än till saken. De förlorar ständigt i värde. Banker går i konkurs och egendomar slösas bort på många sätt. Många vill gärna göra något, men de skjuter upp det och Satan förhindrar att medlen överhuvudtaget kommer in i skattkammaren. De går förlorade innan de kommer tillbaka till Gud och Satan jublar över att det sker.