Aposteln fortsätter att beskriva kärlekens frukter: ”Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte.” Den gudomliga kärleken som råder i hjärtat utrotar stolthet och själviskhet. Kärleken ”skryter inte, den är inte uppblåst.” Den renaste glädjen uppstår ur den djupaste ödmjukhet. De starkaste och ädlaste personerna vilar på tålamodets och kärlekens grund och på att förtroendefullt underordna sig Guds vilja.