Kärleken ”uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda”. Det hjärta (169) som behärskas av kärlek kommer inte att vara fyllt av häftighet och hämndbegär, av kränkningar som stolthet och egenkärlek skulle betrakta som outhärdliga. Kärlek är inte misstänksam, utan har alltid den allra bästa förklaringen till andras motiv och handlingar. Kärlek kommer aldrig i onödan att avslöja andras fel. Den lyssnar inte ivrigt till ofördelaktiga redogörelser, utan försöker hellre att påminna om någon god egenskap hos den som blir förtalad.