En kvinna gör sig själv och sin familj stor skada, när hon utför både sitt och de andras arbete, bär t.ex. in både ved och vatten, ja, t.o.m. tar yxan och hugger ved, medan hennes man och söner sitter vid brasan och pratar. Gud har aldrig bestämt, att hustrur och mödrar skulle vara sina familjers slavar. Mången mor tröttas av omsorger, (181) under det att hennes barn inte fostras till att dela hemmets uppgifter med henne. Såsom en följd av detta åldras och dör hon i förtid och lämnar barnen vid en tid när hon som mor bäst behövdes för att leda dem. Vem bär skulden då det?