Plikt att tillrättavisa penningälskare
Många som räknas som troende tillhör dem egentligen inte i tro och princip. De gör precis det som Jesus sade att de inte skulle göra - samla sig skatter på jorden. Kristus sade: ”Samla inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” (Matt. 6:19- 21) Här är en fara som hotar kristna. De är inte lydiga mot Kristi tydliga anvisningar. De visar ingen (259) verklig tro och tillit till Gud. För att vinna rikedomar samlar de på sig bördor och bekymmer tills deras tankar är nästan absorberade av dem. De är ivriga att skaffa sig vinning och alltid oroade för att lida förlust. Ju fler pengar och ju mer land de äger, desto ivrigare är de efter mer. ”De är druckna, men inte av vin, de raglar, men inte av starka drycker.” De är överhopade av detta livs bekymmer, som påverkar dem, som stark dryck påverkar den berusade. De är så förblindade av själviskhet, att de arbetar natt och dag på att försäkra sig om fördärvliga rikedomar. Deras eviga intressen försummas. De har inte tid att delta i dessa. Sanningens stora saker hålls inte i tankarna, vilket deras ord, planer och livsstil bär vittne om. Vad angår det dem om själar runt omkring dem går under i sina synder? Det betyder inte lika mycket för dem, som deras jordiska rikedomar. Låt själar, som Kristus dog för, sjunka ned i fördärvet. De har inte tid att rädda dem. När de planerar för jordisk vinning, visar de skicklighet och begåvning, men dessa dyrbara egenskaper har inte helgats för Kristus, till uppbyggnad av Återlösarens rike. Är inte sådana personers sinnen fördärvade? Har de inte druckit av världslighetens berusande bägare? Har inte förnuftet lagts åt sidan och har inte själviska mål och syften blivit den kraft som styr? Arbetet med att förbereda sig själva till att bestå på Herrens dag och uppgiften att använda sina av Gud givna förmågor till att bereda ett folk för den dagen, anses vara för tamt och otillfredsställande.