I liknelsen om talenterna, visade den man, som endast hade fått sig en enda talent anförtrodd, en motvillighet och dolde sina pengar så att hans Herre inte kunde få någon hjälp av dem. När hans Mästare begärde att han skulle göra räkenskap för sin förvaltning, ursäktade han sin försummelse genom att lägga skulden på sin herre. ”Herre, jag vet att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. Av fruktan för dig gick jag och gömde din talent i jorden. (283) Här har du vad som är ditt.” Då svarade hans herre och sade till honom: ”Du onde och late tjänare. Du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut. Då borde du ha satt in mina pengar i en bank, så att jag hade fått igen det som är mitt med ränta när jag kom. Ta därför ifrån honom talenten och ge den åt honom, som har tio talenter. Ty var och en som har skall få, och det i överflöd, men den som inget har, från honom skall tas också det han har. Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där skall man gråta och skära tänder.” (Matt. 24- 25, 26- 30)