Herrens ord kom till Elia. Han försökte inte att bli Herrens sändebud, utan ordet kom till honom. Gud har alltid människor, som Han anförtror Sitt budskap till. Hans Ande rör vid deras hjärtan och tvingar dem att tala. Stimulerade av helig iver och med kraftig gudomlig inspiration över sig, börjar de, utan att kallt beräkna konsekvenserna, sitt uppdrag att tala det ord till folk, som Herren har gett dem. Men Guds tjänare blir snart på det klara över att han har riskerat något. Han upptäcker, att han själv och hans budskap gjorts till föremål för kritik. Hans metoder, hans liv och hans ägodelar kommenteras och iakttas. Hans budskap plockas sönder och förkastas i den allra mest trångsynta och ohelgade anda, som människor med sin begränsade omdömesförmåga anser lämpligt. Har detta budskap utfört den uppgift, som Gud hade avsett att det skulle? Nej! Det har helt tydligt misslyckats, eftersom åhörarnas hjärtan var ohelgade.