(349) Käre bror I: Jag stod upp klockan tolv för att skriva till dig, eftersom mitt sinne är betungat. Jag är bekymrad å dina vägnar, för jag vet att vi är nära slutet på denna jords historia och uppteckningarna över ditt liv är inte sådana, att du kommer att vara tillfreds med att möta dem på den stora dag, då alla människor kommer att få tillbaka efter sina gärningar.