Jag fruktar starkt att ni, i er självrättfärdighet, bygger barriärer runt omkring er själva, som inget kan bryta ner. Ni har inte varit närmare Gud, inte utfört mer av Hans gärningar och inte varit mer besjälade av Hans Ande, än bekännarna i de församlingar som är kristna endast till namnet. Ni har inte haft någon verklig känsla för sabbatens helighet. Gud har inte erkänt ert iakttagande av Hans heliga dag. Ni har inte haft någon sann helgelse, ingen uppriktig hängivenhet. Gud har inte blivit ärad genom någon av er. Ni har inte någon erfarenhet av att känna Honom. Ni har vandrat borta från Honom så länge, att Han å Sin sida är främmande för er. Andliga ting förstås på ett andligt sätt, men ni har så länge odlat världslig smak och världsliga vanor, att det inte kommer att bli lätt för er att vända era tankar i en motsatt riktning.