Nu måste församlingen äga den tro, som en gång för alla har överlämnats till de heliga och som gör det möjligt för dem att med frimodighet säga: ”Herren är min hjälpare.” (Hebr. 13:6) ”Allt förmår jag i honom som ger mig kraft.” (Fil. 4:13) Herren bjuder oss att stå upp och gå framåt. Gud har alltid ärat församlingen, när den har övergett sina synder och trott på och vandrat i sanningen. Det finns en makt i tro, ödmjukhet och lydnad, som världen inte kan stå emot. Guds försyns befallning till Sitt folk är att göra framsteg - att ständigt skrida framåt på den heliga vägen när det gäller den kristna karaktärens fullkomning, genom att de når allt högre upp i Guds klara ljus, kunskap och kärlek ända till tidens slut. Varför lär vi ändå alltid bara de första grunderna i Kristi lära?