Kvinnor är ofta frestare. Under en eller annan förevändning drar de till sig både ogifta och gifta mäns uppmärksamhet, och lockar dem till att överträda Guds lag, tills deras lämplighet i Guds verk är ödelagd och deras andliga liv i fara. Berättelsen om Josef är nedtecknad till gagn för dem som frestas på liknande sätt som han. Han var fast som klippan när det gällde principer, och han svarade frestaren: "Huru skulle jag då kunna göra så mycket ont och synda mot Gud?" (1 Mos. 39: 9.) En sådan moralisk styrka behöver också vi. Om kvinnorna ville leva ett moraliskt rent liv och bli Kristi medarbetare, skulle deras inflytande vara till mindre skada, men med deras nuvarande likgiltighet för sitt ansvar i hemmet och för Guds krav på dem, utövar de ett skadligt inflytande. Deras krafter begränsas och deras (597) arbete bär inte den gudomliga stämpeln. De är inte missionärer i hemmet, inte heller utanför hemmet, och inte sällan överger de hemmet, denna underbara institution.