Om de ledande männen i våra konferenser inte nu tar emot budskapet från Gud och träder in i ledet för att handla, kommer församlingarna att lida stora förluster. När väktaren ser svärdet komma, blåser han i trumpeten, och folket längs hela linjen upprepar varningen, och så får alla möjlighet att bereda sig för striden. Men alltför ofta har våra ledare stått där tvekande, som om de ville säga: "Låt oss inte förhasta oss. Det kan vara ett misstag. Vi måste vara försiktiga så att vi inte ger falskt larm." Just denna tvekan och osäkerhet är detsamma som om de sade: "Fred och säkerhet. Var inte orolig! Bli inte upprörd! Man förstorar upp denna fråga om den religiösa lagförändringen. Den här upphetsningen kommer att dö av sig själv." på detta sätt förnekar de i själva (716) verket det budskap Gud sänt och den varning som skulle väcka församlingarna går om intet. Väktarens trumpet ljuder inte tydligt, och folket bereder sig inte för drabbningen. Måtte väktaren ta sig till vara, så att han inte genom villrådighet och dröjsmål blir orsak till att människor förgås, och deras blod utkrävs av hans hand.