Den torftiga bild som många har av Kristi upphöjda karaktär och tjänst, har begränsat deras religiösa erfarenhet och avsevärt hindrat deras andliga tillväxt. Den personliga andligheten hos oss som ett folk står på låg nivå. Det är så mycken formalism, så många ceremonier, så mycket av läpparnas bekännelse, men någonting djupare och fastare måste föras in i vår andliga erfarenhet. Med all vår utrustning, våra bokförlag, våra skolor, våra sanatorier och många, många andra tillgångar, skulle vi ha hunnit mycket längre än vad vi nu gjort. Det är den kristnes livsuppgift att representera Kristus för världen, att i liv och karaktär uppenbara Jesus. Om Gud har gett oss ljus, är det för att vi skall förkunna det för andra. Men i jämförelse med det ljus vi mottagit, och de tillfällen och förmåner vi haft att nå andra människors hjärtan, har resultaten av vårt arbete hitintills varit alltför små. Guds vilja är att den sanning Han låtit oss få kunskap om, skall bära mer frukt än vad som hittills skett. Men när våra sinnen är fyllda med svårmod och sorg, upptagna med tankar på mörkret och det onda omkring oss, hur skall vi då kunna representera Kristus för världen? Hur kan vårt vittnesbörd ha kraft att vinna människor? Vad vi behöver är att lära känna Gud och Hans kärleks makt genom egen erfarenhet såsom den uppenbaras i Kristus. Vi måste flitigt och under bön studera Bibeln. Vårt förstånd måste upplysas av den helige Ande, och (744) våra hjärtan upplyftas till Gud i tro och hopp och oavbruten tacksägelse.