”På den första sabbaten delades barnen upp i avdelningar och klasser och lärarna började sitt arbete. I början fanns det sex barn i huvudavdelningen och omkring femton i lekskolan. Så snart barnen i grannskapet hörde talas om mötena, som hölls för dem, började de att delta och varje dag kunde man finna många nya i klasserna. Genomsnittligt var det dagligen mellan åttio och hundra utifrån kommande och på söndagarna var det ett större antal närvarande. De flesta barnen kom regelbundet. Samma allvar, uppmärksamhet och ordning, som utmärkte gudstjänsterna bland de äldre, präglade barnmötena. Både i klassarbetet och i de allmänna repetitionsövningarna, arragerades arbetet så att barnen deltog såväl i det praktiska som i att lyssna. På det sättet kände de sig snabbt hemma och deras iver att vara en del av arbetet, vittnade om deras intresse.