Läkaren skulle aldrig tillåta, att hans förtrogenhet med lidandet gör honom likgiltig eller känslolös. En person som är allvarligt sjuk känner sig utlämnad åt och beroende av sin läkare. Han ser upp till läkaren som sitt enda jordiska hopp, och läkaren skulle hänvisa den rädda människan till Den som är större än han själv, till Guds Son som gav Sitt liv för att frälsa från döden, som har medkänsla med de lidande och som genom Sin gudomliga makt skänker skicklighet och visdom till alla som ber Honom.