Många av vår generations ungdomar, som lever mitt ibland kyrkor, religiösa institutioner och s.k. kristna hem, väljer den väg som leder till undergång. Genom omåttliga vanor drar de på sig sjukdomar, och genom begär efter pengar, för att kunna tillfredsställa sina syndiga njutningar, förfaller de till oärlighet. Deras hälsa och karaktär ruineras. Främmande för Gud och utstötta av samhället känner sig dessa arma människor som om de vore utan hopp både för detta livet och för det tillkommande. Deras föräldrars hjärtan krossas. Människor talar om dessa vilsegångna såsom hopplösa (255) fall, men Gud ser på dem med ömhet och medlidande. Han förstår alla de omständigheter som medverkat till att få dem på fall. Detta är människor som vi måste arbeta för.