Läs i det här sammanhanget berättelsen om änkan i Sarepta. Till denna kvinna i ett hedniskt land sände Gud Sin tjänare för att be om mat, samtidigt som hungersnöden stod för dörren. Då sade hon: ”´Så sant som Herren, din Gud, lever, jag har inte en kaka bröd, utan (346) bara en näve mjöl i krukan och litet olja i kannan. Jag håller just på att samla ihop ett par vedpinnar och skall nu gå hem och laga till det åt mig och min son. Vi skall äta det och sedan dö.´ Då sade Elia till henne: ´Var inte rädd. Gå och gör som du har sagt. Men laga först till en liten kaka åt mig och bär ut den till mig. Laga sedan till åt dig och din son. Ty så säger Herren, Israels Gud: ´Mjölet i krukan skall inte ta slut, och olja skall inte fattas i kannan fram till den dag då Herren låter det regna på jorden.´ Då gick hon och gjorde som Elia hade sagt.” (1 Kung. 17:12-15.)