Många lider och många avlider på grund av bristande kontroll över aptiten. De ger efter för de smaker de vant sig vid, trots att dessa skadar dem. Därigenom försvagar de sina matsmältningsorgan (373) och skadar förmågan att ta upp den näring, som skulle uppehålla livet. Genom detta ådrar de sig akuta sjukdomar, som alltför ofta slutar med döden. Kroppens ömtåliga organ slits ofta ut genom självförstörande vanor hos dem som borde veta bättre.