Har inte den erfarenhet som blev församlingens i Efesus återupprepats i församlingen i denna generation? Hur använder församlingen i vår tid den kunskap som den har fått om Guds sanning? Då dess medlemmar först såg Guds outsägliga barmhärtighet mot den fallna mänskligheten kunde (423) de inte hålla sig tysta. De var fulla av iver efter att samarbeta med Gud och att med andra dela de välsignelser som de själva hade fått ta emot. De växte i nåd och i kunskapen om Herren Jesus Kristus. Hur är förhållandet idag?