Hur viktigt är det inte, att läkaren lever i nära samband med Frälsaren! De sjuka och lidande, som han behandlar, behöver den hjälp, som blott Kristus kan ge. De behöver böner sprungna ur Hans Ande. Den drabbade förlitar sig till läkarens visdom och barmhärtighet. Dennes skicklighet och plikttrohet kanske är hans enda hopp. Därför bör läkaren vara en trofast förvaltare av Guds nåd, en själens lika väl som en kroppens väktare.