Människor, som på grund av själviskhet blivit inskränkta och kortsynta, anser det vara sin förmånsrätt att begränsa svängrummet för just dem, som Gud använder för att sprida det ljus, som han har skänkt dem. Genom förtryckande planer har anställda, som borde stå fria i Gud, belagts med restriktioner av dem, som blott varit deras medarbetare. Allt detta bär den mänskliga stämpeln, inte den gudomliga. Det är människors påhitt, som leder till orättvisa och förtryck. Guds sak är fri från minsta antydan till orättvisa. Gud försöker icke, att uppnå fördelar genom att beröva medlemmarna av Sin familj deras individualitet eller deras rättigheter. Herren ställer Sig aldrig bakom godtycklig myndighetsutövning, och Han är heller ingen tillskyndare av själviskhet eller lurendrejeri. För Honom är alla dylika bruk vedervärdiga.