Vid Generalkonferensens samling, som hölls i Battle Creek år 1901, (98) visade Herren för Sitt folk, att Han verkligen manade till bättring. Sinnen blev överbevisade, och hjärtan berörda; men synden revs inte upp med rötterna. Om tjuriga hjärtan då hade smält i sann ånger inför Gud, skulle en av alla tiders största yttringar av Guds kraft ha skådats. Men Gud ärades inte. Hans Andes vittnesbörd åtlyddes inte. Människor skilde sig inte från de gärningar, som klart trotsade sanningens och rättfärdighetens grundsatser, vilka alltid skall upprätthållas i Guds verk. |