I Eden föll människan från sin höga ställning och blev därför att hon syndat underkastad döden. Himmelen blev varse, att människorna höll på att dö. Detta väckte Guds medlidande. Han betalade ett oändligt pris, då Han ordnade Sin undsättning. Han älskade så ”världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv” Joh. 3:16. Förutan Kristus, var läget hopplöst för överträdaren. Gud såg att ”ingen trädde fram, han förundrade sig över att ingen grep in. Då hjälpte honom hans egen arm, och hans rättfärdighet understödde honom.” Jes. 59:16.