Hanoks erfarenhet
Om Hanok står det skrivet, att han levde i sextiofem år och födde en son; därefter vandrade han med Gud i trehundra år. Under de tidigare åren hade Hanok älskat och fruktat Gud samt hållit Hans bud. Men efter sin förste sons födelse vann han en högre erfarenhet; hans förhållande till Gud blev förtroligare. Då han upplevde barnets kärlek till sin far, dess okonstlade förtröstan på hans beskydd; då han erfor sin djupa, brinnande ömhet i det egna hjärtat gentemot sin förstfödde son, drog han en dyrbar lärdom om Guds förunderliga kärlek till människan i gåvan i form av Sin Son, och det förtroende, med vilket Guds barn kan vila i sin himmelske Fader. Guds oändliga, ofattbara kärlek genom Kristus blev föremål för hans begrundande dag och natt. Med hela sin själs brinnande nit försökte han att visa den kärleken för människorna, ibland vilka han vistades.