Intet överträffande i rang, värdighet eller världslig visdom, ingen anställning i någon helig befattning kan avhålla människan från uppoffrandet av sina religiösa principer, då hon överlämnas åt sitt eget hjärtas bedräglighet. De, som ansetts för värdiga och rättfärdiga, befinnas ofta vara ledande andar i avfall från den sanna läran och föredömen på likgiltighet och på missbruk av Guds nådesgärningar. Deras ogudaktiga leverne kan ej längre. fördragas, och i sin vrede straffar han utan någon barmhärtighet. Herren vill gärna undandraga sin närvaro från dem, som varit välsignade med stort ljus och som erfarit ordets kraft, när de förkunnat det för andra. De vara en gång hans trogna tjänare, som vara välsignade med hans närvaro och ledning; men de avveko från honom och förledde andra uti villfarelse, och sålunda ådrogo de sig Guds misshag. - Andl. erfarent., s. 289-291.